Baskien - Ett område med många ansikten.

Baskien – Ett område med många ansikte
Genom sitt isolerade läge i Nordöstra Spanien har iberiska och keltiska stammar skyddat sig mot en allt tilltagande kulturpåverkan från Medelhavets stora civilisationer i den iberiska halvön. Romare och Morer har inte riktigt kunnat tränga in de områden som idag är Baskien varken militärt, språkligt eller kulturellt. De kristna frankerna, stormakt i Västeuropa under 700-talet fick också erfara Baskiens isolerade läge och naturliga skydd. Legenden om Roland som hade sitt ursprung i slaget vid Roncesvalles år 778, ett naturligt pass i Pyrenéerna, där militär logik sattes ur spel då medeltida armé på tusen man inte har samma rörelsefrihet som en grupp på tjugo män som kan spridda ut sig för att överleva.

Under 1800-talet och i början av förra seklet flyttade många basker utomlands för att arbeta och få ett bättre liv. Spanien var vid den här tiden fattigt och man hade lidit många krig. Många valde av ekonomiska och sociala skäl blicka ut över Atlanten och man fick kontakter i Storbritannien och i den Amerikanska kontinenten. Rika naturtillgångar och järnmalmfyndigheter, återvändande basker samt billig arbetskraft från övriga Spanien förändrade snabbt det baskiska agrara samhället till industrisamhälle. Det fascinerande med Baskien att det är lokalt samtidigt som det är globalt. Här samsas ålderdomligt jordbruk och isolerade bergsbyar sida vid sida med baskiska städer som hör till Europas mest dynamiska -idag håller Bilbao på att ta över Barcelonas roll som den trendigaste staden i Spanien.

Naturen i Baskien

För den naturintresserade är Baskien ett paradis fyllt av under. Insprängt mellan Pyrenéerna i väst, Atlanten i norr, Kantabriska bergsvecket i öst och floden Ebros dalgång i sydväst bidrar det till att man har ett av Europas mest varierande naturlandskap. Det finns en mängd naturreservat som man kan besöka: Aralar bär spår av bosättare som funnits under tidig stenålder och det finns många gravlämningar från den epoken. Urkiola är nämnd som en av de mest unika ekologiska system som finns att hitta i den autonoma regionen Baskien. Området sträcker mellan provinserna Álava och Biskaia. Belägen i höjderna av Duranguesado finns det kalkstens ryggar i kontrast med gröna djupa skogar och har länge varit en spirituell plats där legender och religiösa myter skapats ur naturens prakt.

Det moderna Bilbao
Vid slutet av 1800 – talet blev Bilbao tillsammans med Barcelona de ledande industriella städerna i Spanien. Impulser från Storbritannien nådde Bilbao, som snabbt blev en expansiv stad med tunga industrier. Sedan länge var staden och dess omgivning en viktig hamn längs med floden Nervión. Tack vare exporten till Storbritannien av stål och järnmalmfyndigheter blev Bilbao en ekonomisk välmående stad. Arvet efter kontakten med de brittiska öarna finns än idag med passagerartrafik mellan Santurtzi och Portsmouth. Erkänd som en relativt ekonomisk välmående stad utan arkitektoniska pärlor upplevde Bilbao en moderniserings- och försköningsprocess under 90-talet som bidrog till att sätta staden på kartan som en av de mest dynamiska och expansiva större städerna i Europa. I olika arkitektmöten gavs uppdrag till tre av vår samtids lysande arkitekter: Santiago Calatrava bidrog med att rita terminalbyggnaden Sondika, flygplatsen utanför Bilbao. Underjorden har också fått arkitektonisk påhälsning när man gav Sir Norman Foster uppdraget att planera och rita en helt ny tunnelbana som mellan åren 1997 till 2007 byggdes ut i olika omgångar. 1997 blev slutligen det år då Bilbao befästes som expansiv spännande europeisk storstad att räkna med, då den i Kanada födde arkitekten Frank Owen Gehry, med uppdrag från Solomon R Guggenheim Stiftelsen i New York och Bilbao stad, byggde ett asymmetriskt byggnadsverk för att slutligen bli Bilbao Guggenheim Museum. Solomon R Guggenheim Stiftelsen i New York med filialer i Berlin, Bilbao, Las Vegas och Venedig stiftad 1937 har som mål att förmedla förståelsen av konst, arkitektur och andra visuella uttryck, speciellt inom samtidskonst. Man främjar också studier, bevaring och samling av konst.

San Sebastián – Donostia
I staden finns det två stora stränder: Playa de Ondarreta är den fashionablare av dem medan Playa de la Concha är den största. 1866 bestämde sig drottningregenten María Cristina att förlägga sitt sommarresidens där och låta San Sebastián bli sommarhuvudstad för det kungliga hovet, vilket gjorde staden till badorten på modet. Aristokratiska familjer flyttade dit för att speglas sig i kunglig glans. Man lät bygga kasinon och förnäma hus längs strandpromenaderna i belle époque - stil som var på modet på den tiden. Allt detta finns bevarat än idag och vid Urumea flodens västra strand finns det förnäma hotellet María Cristina från 1912, som fungerar även under slutet av september knutpunkt för San Sebastians internationella filmfestival.

Ekträdet i Gernika
Sedan länge baskernas spirituella och kulturella centrum där spanska kungar svor att respektera baskernas kultur och självstyre vid ett gammalt ekträd.

Gernika blev den första staden som utsattes för terrorbombningar med hjälp av Luftwaffe under det spanska inbördeskriget där förödelsen medvetet riktade mot civila. Detta har Pablo Picasso förmedlat i sitt mest berömda konstverk Guernica som en protest mot kriget.
Det finns idag utställt på Museo National Centro de Arte Reina Sofia i Madrid.

San Ignacio de Loyola Basilikan
1738 lät man inviga basilikan i barockstil av den italienske arkitekten Carlo Fontana för att hedra grundaren av jesuitorden Ignacio de Loyolas som föddes 1491. Jesuitorden skiljer sig från andra ordnar genom att den utöva löften om lydnad, kyskhet och fattigdom samt har löfte om lydnad under påven.

Stadshuset i Vitoria - Gasteiz
Stadshuset vid Plaza de España byggdes 1731 av Justo A. de Olaguibel i nyklassisk stil med arkader mot skydd mot sol och regn. Detta var en del av ett projekt där man förband den gamla staden med nyare stadsdelar.

Hondarribia
Nära gränsen till Frankrike finns staden Hondarribia där den gamla staden omges av en skyddsmur med sex bastioner. Den gamla staden har två portar: Santa María och San Nicolás som är rikt utsmyckade. Staden fick tidigt privilegier och var en strategisk knutpunkt vid floden Bidisoas utlopp som många gånger anfölls av Frankrike, därför har staden imponerande försvarsverk. I mitten och dess högsta punkt i staden där alla nästan gator är av kullersten finns paradtorget och Karl den Vs slott, tyskromersk kejsare som mest spenderade sin tid på hästryggen, är en blandning av palats och slott. Anmärkningsvärt för själva slottet är att den mestadels är fri från heraldiska och andra utsmyckningar jämfört med andra autonoma regioner i Spanien som konkurrerar om att ha de mest överdådiga slott och palats. Idag är Karl den V Palats en ståtlig Parador.

Bron i Portugalete
En 43 meter hög stålkonstruktion som byggdes 1890 med en stor hängande gondol med uppgiften att transportera fotgängare och fordon över floden Nervión. 1912 hoppade den kände akrobaten Señor Tebar från bron för en summa av 300 pesetas, självklart hade han förberett sig med att knyta rep runt midjan och en av stålbalkarna. En annan man fick också idén om att hoppa från bron men ville begå självmord istället och fick hoppa tre gånger innan han kunde ta sitt liv till slut. Ett liknade hängbro fanns i Marseilles hamninlopp men förstördes under andra världskriget. Bron i Portugalete finns uppsatt på Unescos världsarvlista.

Grottan i Santimamiñe
I grupper om 15 personer kan man gå ner till grottan som påminner om Altamiragrottan i Asturien. Här i grottsystemet finns det målningar där man har avbildat jakt och djur.

Mat och dryck
Med sitt geografiska läge i Norra Spanien har man tillgång till en variation av maträtter som är unikt. I Atlanten fångas fisk och skaldjur, som hör till de bästa i Europa. Specialiteter är musslor, kammusslor, hummer och bläckfisk. I bergen finns det gott om vilt och i de bördiga dalarna har man tillgång till frukter, grönsaker och rotfrukter. De många gourmetsällskap, som man måste bli inbjuden av en medlem för att närvara, och skickliga kändiskockarna i ledande gourmetrestauranger, har satt standarden för det nya baskiska köket.

Pinxos
Populärt tilltugg som äts kallt och finns runt om i många barer och är avlägsen kusin till södra Spaniens tapa men liknar mer kanapéer då det hålls samman av tandpetare. I sig fungerar tandpetarna på pinxos också som ett riktmärke när det är dags att betala notan. Det berömda tapas ursprung är höjt i dunkel men olika varianter om dess tillkomst har florerat men vanligast var att man ville hålla flugorna borta från vinet.

Fabada
Är en mustig gryta som till största delen innehåller favabönor och kryddig korv. Den är populärt i norra Spanien om än olika regionala tillagningsformer. Maträtten är nyttig och värmer skönt i den mest strängaste vinterkyla.

Vindistrikt
Baskien vid spanska nordkusten har ett förhållandevis kyligt klimat med spanska mått, mätt. Det finns flera vingårdar som är små och ser ut att vara utslängda lite här och där. Man använder mest en vit druva med namnet Ondarribi Zuri och står för 80 procent av planteringen och produktionen. Distrikten Txacolí de Guetaria har de bästa vinerna och de är torra med en härligt, frisk syra och är kända för sin fruktiga smak med inslag av gröna äpplen och härliga törstsläckare en varm dag på altanen, eller varför inte till skaldjur från Biscaya. Det är spännande att se en basker servera Txacoli. Det är nästan två armslängder mellan flaska och glas, vinet luftas och blir nästan pärlande på väg genom luften innan det till slut hamnar i glaset, utan en spilld droppe.